Idag har vi varit på skjutbanan hela dagen. Mitt rödpunktsikte var konstigt ställt så det tog ett tag att förstå vart de tog vägen. Kändes sjukt att inte träffa tavlan, så dålig skytt är jag inte. Till slut fick jag skjuta med lys och två instruktörer stod bakom och tittade. Skotten gick högt till höger. Vi skruvade och så satt skotten där de skulle med bra träffbild.
I tidigare liv har jag säkert varit både prinsessa och rövare. Men i detta livet är jag en dalkulla på vift.
Jag lämnade hemorten för att vidga mina vyer och stilla min nyfikenhet. Nu, över ett decennium senare, är jag många erfarenheter rikare, men min nyfikenhet kommer aldrig att stillas.
Carpe diem var det någon som sa, fånga dagen, lev i nuet. Fast drömma om framtida äventyr måste man väl?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar