tisdag, juli 22, 2014

Låt kärleken vinna över hatet

Det har gått tre år sedan dödsskjutningarna på Utøja och 69 människor dog. På grund av en människas hat. Jag läser i Dagens Nyheter om två syskon som förlorade sina storebröder den dagen. Om hur de känner stolthet över att dem men också funderar på om de verkligen insåg konsekvenserna av sitt handlande.

Det de gjorde var att offra sig för någon annan. De gav sitt liv för att andra skulle överleva. I den handlingen finns så oerhört mycket kärlek.

Det är ingen ide att spekulera över hur jag själv skulle ha reagerat. Det är inte relevant. Men jag önskar dock att vi som människor drar lärdom av när hat breder ut sig och funderar över våra egna handlingar, om de föder hat eller kärlek. Att vi stoppar hatiska beteenden medan de är små, innan de växer sig till jättar.

Jag kommer själv på mig med att ha stereotypa fördomar och att behandla människor olika. Men jag försöker i alla fall fundera på dem och varför jag handlar på ett visst sätt. Därefter kan jag bestämma mig för att ändra mitt beteende eller inte.

De senaste åren har jag fått förmånen att arbeta med Mpower, ett utbildningsprogram för unga kvinnor som vill vara med och påverka samhället. De mötena jag haft där med deltagarna och handledarna har varit oerhört givande. Jag har lärt mig mer om andra kulturer och min egen trånga box av föreställningar. Och framförallt är jag så oerhört imponerad av alla dessa kvinnor som med starka övertygelser sprider kärlek bland sina medmänniskor.

Det jag framförallt lärt mig är att inte låta ryggmärgen styra när jag avgör vem som är värd min vänskap eller inte. Ett första intryck kan vara så ofattbart fel.

fredag, november 02, 2012

Den där känslan

Känslan av att kunna gå in i garderoben och prova en blus jag inte kunnat ha på flera år - och den passar. Det är en bra känsla :)

När jag och mamma var på Mallorca förra oktober köpte jag två halsband med Majorica pärlor. Det med lite grårökiga pärlor var då lite för tight men jag tänkte att jag kunde köpa en förlängare från någon hobbybutik. Idag har jag det på mig - utan förlängare.

måndag, september 24, 2012

Mental näring

Nu har jag gjort tre veckor och gått ner 9,3 kg. Jag vet att jag borde vara nöjd med det men känner att jag borde ha kunnat rasa mer. Så nu lägger jag till ett pass till i veckan på gymmet och det blir mer av gruppträning så att jag har någon som puschar mig.

I förra veckan var jag uppe i Stockholm två dagar och promenerade nästan 2,7 mil och det satte verkligen igång förbränningen - hade ammoniaksmak i munnen igen.

Det jag har svårt med är att komma ihåg den mentala träningen. När jag tränar funkar det bra för då gör jag den direkt efter medan jag eftersvettas. Men de andra dagarna är det lögn att komma ihåg det.

Men oj vad jag börjar bli trött på sopporna. Nu är det mental envishet framåt. Men att kunna använda kryddor har gjort det mycket lättare, det blir mer smak på soporna. 

Ikväll är det träff tre och jag har redan sagt ja till att fortsätta hela programmet. För mig finns inget alternativ. Jag behöver hjälpen.

Till idag ska vi ha funderat på mental näring, vad vi njuter av förutom det vi stoppar i munnen.

För mig handlar det om:

  • Tid tillsammans med maken
  • Att få vandra genom trädgården en solig dag
  • Mitt arbete med Svenska Lottakåren
  • Ett och annat spa besök
Nu kör jag vecka fyra.





fredag, september 21, 2012

Bränna fett

Nu bränner jag fett seriöst. Vet det eftersom ammoniaksmaken i munnen är tillbaka. Klart tråkig bieffekt men samtidigt ett tydligt tecken. Måste ha varit det idoga promenerandet onsdag och torsdag som satt fart på processen.

Blir intressant att se vilket resultat det ger på vågen. Det första två veckorna innebar -7,3.

lördag, september 15, 2012

Nästan två veckor

Nu har jag kört Xtravaganza helfart i nästan två veckor och ännu har jag inte slarvat. Eftersom jag genomfört ett liknande program tidigare så vet jag att effekten är dramatisk och jag vet hur bra jag kommer att må så målet är i fokus.

Jag har också genomlevt ett antal middagar och imorse en helt fantastisk frukostbuffe. Och är tacksam över att jag bara mött nyfikenhet och beröm.

Men det är kämpigare denna gång. Och jag börjar bli rätt less på sopporna. Tycker helt enkelt att de är lika goda längre och smaken på chokladen är inte så god som hos den andra leverantören.
Men det är bara att bita ihop och köra på.

fredag, september 14, 2012

Höst med värme

Tittar ut på den första riktigt grå höstdagen medan tåget glider genom landskapet. Det blåser och regnar vilket gör att det ser ut som att hela världen rör sig i vågor.

Dramatiskt men också fascinerande.

Samtidigt får det mig att tänka på hur bra jag har det. Jag har tänkt mycket på det sedan jag fick förmånen att hänga med på Mpower (www.mpowersverige.se). Det projektet handlar ju om att ge unga tjejer redskap att kunna förändra sin omgivning till det bättre, att påverka så att samhället blir tryggare.

Jag kommer på mig med att ofta tänka på saker jag är tacksam över. Min älskade man. En trygg uppväxt på landet. Att jag alltid fått positivt stöd i alla projekt jag huvudlöst kastat mig in i och prövat mina förmågor. Alla goa människor jag känner och får förmånen att träffa. Att jag är frisk. Att jag har ett fantastiskt ställe att bo på. Att jag har ett jobb jag älskar.

Det finns mycket att vara tacksam över och det är gott påminna sig själv ibland.

lördag, september 08, 2012

Dag 5 och 6

Igår var jag uppe vid halv fem för att ta tåget till Stockholm. Jag var lite nervös att jag skulle vakna och vara hungrig men det var jag inte.

Tog en färdig choklad till frukost på tåget. Den var inte så god som jag trodde den skulle vara men bra.

I Stockholm blev det vidare färd till Älvkarleö för ett tre-dagars Överstyrelsemöte för Svenska Lottakåren.

Och vid det här laget börjar det kännas lite jobbigt att inte ära mat eftersom den är så god här. Och nu ikväll går jag miste om både efterrätt och ostbricka. Men, ser fram emot att kunna delta fullt ut på middagen på Riksstämman.

Imorse tog jag en promenad i solen. Härligt att komma igång ordentligt direkt. Och tack och lov har inte hungern gjort sig påmind. Men jag har en äcklig smak av ammoniak i munnen, dvs jag bränner fett, som inte går bort med munsprayen. Hoppas det går över snart.