Nu är det verkligen vår. Sågverket går hela dagarna. Strålande sol. En hummla har hittat de första krokusarna. En citronfjäril är en bjärt gul kontrast till det vintertrötta gräset.
I tidigare liv har jag säkert varit både prinsessa och rövare. Men i detta livet är jag en dalkulla på vift.
Jag lämnade hemorten för att vidga mina vyer och stilla min nyfikenhet. Nu, över ett decennium senare, är jag många erfarenheter rikare, men min nyfikenhet kommer aldrig att stillas.
Carpe diem var det någon som sa, fånga dagen, lev i nuet. Fast drömma om framtida äventyr måste man väl?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar