Så har då Sverige fått sin första förlust under deltagande i internationell verksamhet. Stoftet efter SSG soldaten Jesper Lindblom kom hem igår.
Egentligen är det konstigt att det inte hänt tidigare. Jag tror itne att det blir sista gången heller. Frågan är hur svenska folket kommer att reagera när fler soldater dödas. Kan befolkningen förstå nyttan med insatserna och ändå välja att fortsätta hjälpa till? Självklart skall säkerhetsrutinerna vara minutiösa, och de tvivlar jag inte på att de är.
Men som Wolfgang Hansson skriver i Aftonbladet: Vi är lika hatade som amerikaner. Och med det menar han att terroristerna inte ser skillnad på vilket land soldaterna kommer ifrån, de vill ha bort alla främmande soldater.
Vi måste fortsätta stödja internationella fredsinsatser. Tillsammans, med förståelse för den lokala kulturen, kan vi göra världen lugnare.
tisdag, november 29, 2005
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar